Magot från Etro

Fördragna gardiner, stängda fönsterluckor, solstrålar som tränger igenom spjälorna. Det utmattade tillståndet efter fullbordad kärlek. Svunna tiders konkubin, fulländad skönhet, på röd sammet ligger hon slappt i halvmörkret, omgiven av mystisk erotik. På hennes hud ett samspel av iris och vanilj, en doft av nyplockade rosor. Lampskärmen sprider ett dämpat ljus som försätter rummet i ett dunkelt tillstånd. En kryddig doft där tyngd och volym slingras om varandra.